sju dagar, sju nätter

En sanning jag tror går att tillskriva gemene människa, är känslan av vardagslunket. Det där sättet att förhålla sig till tiden som om den vore konstant. Vilket den de facto inte är, men inte enbart i ordets faktiska bemärkelse - dvs att sekunder minuter timmar passerar - utan också i den mening att den för oss framåt om vi bara tillåter den. 
 
Alltså, tiden är lustig. För vad definierar tid, egentligen? Åldrande, kanske, jag vet inte riktigt. Det är svindlande att tänka att vi spenderar så mycket tidenergioronervositet famlandes efter något vi själva väljer att mäta. Därför, såhär en söndagkväll när en ny vecka stundar och min hjärna försöker get its mind around kubanska kvinnors frigörelse genom den socialistisk(kommunistiska?) revolutionen, vill jag försöka bryta mönstret och minnas vad som hänt i livet i allmänhet den senaste veckan. 
 
 
En kväll bjöd himlen på magisk solnedgång, och han och jag cyklade någon km eller två på avsmalnande asfalterade vägar, nästan-klättrade några höjdmeter för att komma upp hit. ta-daa. Gav ro i själen. Älskar att sådana här kvällar kan finnas i september också.
 
 
En annan dag vaknade jag pigg (missförstå mig rätt, jag hade haft halv-förkylning på g och varit trött många morgnar innan denna, så no judge), och bestämde mig för att inte dricka kaffe på hela dagen. Men nä, det gillade inte min numera koffein-beroende hjärna sedan två månader tillbaka. Ett dygns huvudvärk och trötthet och jag gav upp. Heja kaffe! 
 
 
Gårkvällen spenderades med familj och släkt, satt invirad i dubbla filtar och knäckte kräftklor så att tummarna blev skavda. Åt också fem gånger goda ostar, västerbottenpaj och äppelpaj med vaniljvisp och glass. Det ni.
 
 
Idag(!) hämtade jag ut bl.a. denna vackra LP-skiva, soundtracket till nyversionen av Den allvarsamma leken. Hade nämligen vunnit ett paket där denna, två biobiljetter och boken ingick. Vardagslyx. & på tisdag blir det biokväll. 
 
Summa sumarum: ungefär som min mamma sa det, "livet är det som levs nu" - och det är sant, med allt vad det innebär. Livet och lycka är fina kvällar en vecka i september, lika mycket som vardagslunk plugg träning jobb. Lika mycket som den där koppen kaffe innan jobbet börjar som busschaffören pratade med mig om. 
 
1 kommentar
joré

så satans fint inlägg bebe!!! Livet är det som levs nu och isåfall är det en ekonomilektion där jag gett upp på uppgiften. The opportunity cost av att faila exams i utbyt mot att kommentera på din blogg är väl ingenting...

Svar: haha alltså bebe ilysm <333
Johanna Andersson